Avsnitt Mörker

FINNS DET OÄNDLIGT MÅNGA UNIVERSA? ULF DANIELSSON FORSKAR PÅ MÖRK ENERGI.

Hur uppstod Universum? Varför är det så mörkt på natten? Vad kommer att hända i framtiden? Ligg inte sömnlös, lyssna på Professor Magentas intervju med Ulf Danielsson!

Vi besöker Ulf Danielsson på hans kontor vid Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet

Vi besöker Ulf Danielsson på hans kontor vid Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och medverkar i Professor Magenta för att prata om det kanske mest mystiska någonsin. Ulf berättar om Universums mörka sida med fokus på mörk energi, Universums utvidgning och den spännande möjligheten att det skulle kunna finnas flera universum, att vårt universum bara är en del av ett så kallat Multiverse!

Det är inte bara frånvaron av ljus som fascinerar. Mörker berättar en historia om Universums struktur och utveckling och kan hjälpa oss att förstå vad som kommer att hända i framtiden. Med Ulf diskuterar vi om vad som kan bli nästa stora paradigmskifte inom vetenskapen. Är multipla universum i själva verkar lika naturligt och självklart som att det finns flera planeter?

Utöver sin forskning arbetar Ulf Danielsson även med att hålla populärvetenskapliga fördrag och är dessutom författare till flera intressanta böcker, bl a ”Stjärnor och äpplen som faller” (2003) och ”Vårt klot så ömkligt litet” (2016). Ulf har även medverkat i SVTs ”På Spåret” och SRs ”Filosofiska rummet”. Läs mer om Ulf på hans egen hemsida.

Du kan lyssna på avsnittet här!

3D geometry

Hur kan vi föreställa oss multipla universa?

 

 

 

AVSNITT 9 – DET OKÄNDA

 

 

Är vårt Universum bara en del av något ännu större? (Credit: Harald Ritsch/Science Photo Library)

Är vårt Universum bara en del av något ännu större? (Credit: Harald Ritsch/Science Photo Library)

Vi firar slutet på Professor Magentas mörkertriologi med att absorbera dig in i ett totalmörker där vi spelar en symfoni med klanger av multipla universum, Malevich, strängteori, chiaroscuro och mörk energi. 

Vi pratar med ljud- och videokonstnären Tor-Finn Malum Fitje om mörkret som metafor och hur mörkrets olika skepnader avspeglats i konsten. I såväl den äldre som den moderna konsthistorien har förhållandet till mörker problematiserats av, och fascinerat samtiden. Det rent tekniska mörkret är också återkommande, inte minst för videokonsten och dess ”Black box”. 

Med Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson, bl a känd från På spåret, pratar vi mörk energi, orsaken till Universums accelererande expansion. Vi lär oss om det som står på Ulfs svarta tavla, strängteori, och om hur Einstein utan att själv förstå det var den som först introducerade mörk energi i fysiken. Ulf försöker även övertyga Rickard och Katarina om att ett oändligt antal universum inte är så konstigt som det först kanske låter, och nu är vi nyfikna på vad du tycker!

THE DARK FORCE RISING – SARA STRANDBERG BERÄTTAR OM KAMPEN FÖR ATT HITTA UNIVERSUMS MÖRKA MATERIA

Universum är mörkare än vi tror! Hela 35% av den totala materian Universum består av en helt ny typ av materia som vi aldrig har stött på förut. Mycket mer än den massa vi kan se med våra ögon och våra teleskop och annan traditionell mätutrustning.

Sara Strandberg forskar på CERN och Stockholms universitet och letar efter bl a mörk materia!

Sara Strandberg forskar på CERN och Stockholms universitet och letar efter bl a mörk materia!

En detaljerad kartläggning av Universums mörka materia (blåtonad). Källa: NASA/JPL-Caltech/ESA/Institute of Astrophysics of Andalusia, University of Basque Country/JHU

En detaljerad kartläggning av Universums mörka materia (blåtonad). Källa: NASA/JPL-Caltech/ESA/Institute of Astrophysics of Andalusia, University of Basque Country/JHU

Sara Strandberg är forskare och lektor i partikelfysik på Stockholms universitet men jobbar just nu vid partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) på CERN. Sara arbetar med data från det stora ATLAS-experimentet, ett av de fyra stora experimenten vid LHC, och har specialiserat sig på att leta efter supersymmetriska partiklar och partiklar som skulle kunna vara den mörka materian. 

I det andra avsnittet om mörker –  dit ljuset inte når – guidar hon oss genom historien om Universums mörka materia. Hur vet vi egentligen att det finns mörk materia? Sara berättar för oss om de första studierna av rörelsen hos gigantiska hopar av galaxer redan på 30-talet och att en avvikelse här gav upphov till just namnet ”mörk materia”.  

Vilka olika idéer finns det om vad den mörka materian skulle kunna vara? I takt med utbyggnaden av den så kallade Standardmodellen i partikelfysik som beskriver alla partiklar och krafter som vi känner till, var det nära till hands att fundera på om mörk materia i själva verket kunde vara en ny slags partikel. Men även andra idéer lever v

Sara Strandberg framför byggnaden i vilken ATLAS-experimentets kontrollrum finns! Själva detektorn befinner sig ca 100 m under huset!

Sara Strandberg framför byggnaden i vilken ATLAS-experimentets kontrollrum finns! Själva detektorn befinner sig ca 100 m under huset!

idare och Sara guidar oss igenom en uppsjö av spännande teorier.

Vi pratar också om var den mörka materian kom ifrån från början samt hur vi letar vi efter den idag, b la på CERN.

 

Lyssna på avsnittet här!

EXTREMOFILER OCH BIOLUMINISCENS – JOHAN LIND BERÄTTAR OM DJUPHAVSSJUR

20130714-Mycena-sp-900px

Bioluminiscens! Lysande svampar från Indonesiens regnskogar. Foto: Johan Lind

johan_lind

Johan Lind (mitten) besöker Professor Magenta studio

Tillsammans med Johan Lind dyker Professor Magenta ner i havets djup! Här lever fantastiska djur som är anpassade för ett nästan totalt mörker och en glesbygd vad gäller presumtiva partners. Hur har livet anpassat sig till dessa extrema levnadsförhållanden? Lyssna på avsnittet här!

Johan Lind är forskare i biologi på Stockholms universitet och är expert på djurs beteende och orsakerna till det. Ni minns kanske Johan från ett av våra avsnitt om symmetrier där han berättade om vilka symmetrier man finner hos djur och växter? Här kan du läsa mer om den intervjun.

I det här avsnittet berättar han istället om hur livet anspassat sig till mörker, ett måste för alla djur på havets botten. Låt dig chockeras av djuphavsmarulkens närmast absurda fortplantningsstrategi. Marulkens utseende ger redan en liten föraning om artens egensinnighet. En annan fascinerande djurart som Johan tar upp är den upp till flera meter långa havsborstmasken. Eftersom även detta djurs originalitet inte ges rättvisa i tal eller skrift, lägger vi upp en bild på den här.

Vi pratar också om hur skorstenar som sprutar ut gas från jordens inre skapar förutsättningar för livet djupt under ytan och dessutom kan ge oss ledtrådar om livets uppkomst och om djur som producerar sitt eget kemiska ljus och om hur man tar sig ner till Marianergraven. Vi återkommer även till de mytiska jättebläckfiskarna som vi diskuterade med konstnären Miriam Johannesson i avsnittet Havet och vågor.

Djuphavsmarulk

Djuphavsmarulk

Foto: NOAA Okeanos Explorer Program, Galapagos Rift Expedition 2011

Havsborstmaskarna kan bli flera meter långa! Foto: NOAA

 

I avsnittet tipsar Johan om ett forskningsteam på NOAA som livestreamar sina djuphavsfärder med ubåten Okeanos! Här kan du se ett smakprov. Inte helt oväntat, var Johan själv framför datorn när den lilla bläckfisken och senare virala succén, ”Casper the ghost squid” upptäcktes. Kolla in videon från NOAA nedan!

Lyssna på avsnittet här!

 

AVSNITT 8 – DIT LJUSET INTE NÅR

Undersea_volcano_NOAA

Undervattensvulkan (bild från NOAA)

I det andra avsnittet i Professor Magentas mörkertriologi tar vi oss till de mest outforskade trakterna vi kan föreställa oss. Om ljus står för klarhet och upplysning, så är detta avsnitt det svartaste svart. 

Johan Lind, biolog på Stockholms universitet och känd naturfotograf, kommer åter till studion! Johan medverkade i avsnittet om symmetrier i djurvärlden och språk, som var väldigt uppskattat er lyssnare. I detta avsnitt berättar Johan för Rickard och Katarina om livet i djuphavet. Han berättar bl a om hur livet anpassat sig till mörker, avsaknad av växtlighet och om livets uppkomst.  Johan tipsar om fascinerande djurarter och även om en forskningsprojekt som öppet visar filmerna från sina exkursioner i Marienergraven.

Otaliga observationer tyder på att vårt universum till störst del består av något vi inte kan se i våra teleskop. Denna så kallade mörka materia, som inte interagerar med fotoner, och därför är osynlig för oss, kan inte vara av den sort som vi är uppbyggda av, utan måste vara av ett helt annat exotiskt slag. Vi vet ännu väldigt lite om den mörka materians egenskaper och om den ens existerar, eller om det finns andra förklaringar till de gåtfulla observationer som gjorts. Rickard intervjuar Sara Strandberg som är partikelfysiker och jobbar på CERN med mörk materia. Sara berättar om hur mörk materia-problemet uppdagades, om de olika teoretiska modellerna som finns och som forskarna just är i full färd med att testa. Hon berättar även om hur det går till att experimentellt testa teorierna som partikelfysiker, och om vad det skulle kunna vara om det inte är en ny typ av materia.

BANALT ELLER RADIKALT ONDSKEFULL? – SARA PACKALÉN REDER UT ONDSKA

'Stanford prison experiment' utfördes på Stanford University 1971. Bild av Teodorvasic97

‘Six days on the dark side’: ‘Stanford prison experiment’ utfördes på Stanford University 1971. Bildmontage av Teodorvasic97.

Hur resonerar man kring ondska inom filosofin? Sara Packalén är Professor Magentas husfilosof och är doktor i teoretisk filosofi. I första avsnittet om mörker – mörkret inom oss guidar hon oss genom den moderna filosofins olika definitioner av ondska. Med början i tiden efter förintelsen, pratar vi om Hannah Arendts syn på ondska och hur hennes omdiskuterade publikationer gav upphov till de olika teorier som fortfarande delar filosofer världen över.

Sara berättar också om ondskeförespråkare och ondskeskeptiker, om varför hon själv är ond som köpt en ny tröja och om hur det går till när filosofer debatterar sina analyser och definitioner.

Lyssna på avsnittet här!

JAKTEN PÅ TRYGGHET – JOEL GRUNEAU BRULIN FORSKAR OM VÄLFÄRD OCH RELIGION

Joel

I det senast avsnittet av Professor Magenta, Vårt inre mörker, intervjuar vi psykologidoktoranden Joel Gruneau Brulin som arbetar på psykologiinstitutionen på Stockholms universitet. Joel arbetade som psykolog inom psykiatrin i några år efter sin psykologexamen innan han insåg att han ville undersöka de problem han mötte hos sina patienter på ett mer strukturellt plan. Hans forskning handlar om hur religion och välfärd kan skänka oss trygghet i tillvaron, och på vilka sätt de skiljer sig och liknar varandra i detta. I intervjun förklarar Joel de senaste teorierna om religiositet, som motsäger Weber och Durkheims klassiska sekulariseringsteorier.

För att förstå samband mellan religion, välfärd och trygghet använder Joel sig av så kallad anknytningsteori. Han berättar mer om denna i sin intervju och hur den används inom fler områden förutom det den är mest känd för, barn-förälderrelationer. Anknytningsteori är också en av grundstenarna i den terapeutiska metod som Joel arbetar med, Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. Joel berättar även om varför de nordiska ländernas välfärdssystem är så unika i världen och möjligen historien, samt om samband mellan naturkatastrofer och religiositet i ett samhälle.

Hur utför man vetenskapliga experiment som psykologiforskare? Joel berättar om olika forskningsmetoder inom psykologi, där han bl a nämner World Value Survey, självskattningsdata från en mängd olika länder världen över. I intervjun förklarar Joel hur han använt både självskattning och beteendeexperiment i sin egen forskning och hur de ofta kompletterar varandra som redskap i en och samma frågeställning.

 

AVSNITT 7 – VÅRT INRE MÖRKER

Hanna_Arendt_graffiti

Det här är Professor Magentas första avsnitt i en trilogi om mörker, ett ackompanjemang till vårfågelsången och de stundande sommarkvällarna. I detta avsnitt beger vi oss in djupt under ytan på oss själva med siktet inställt på vårt inre mörker. 

Vi undersöker först otrygghet med psykologidoktoranden Joel Gruneau Brulin som forskar på religion och välfärd. Han berättar om anknytningsteori, om korrelationer mellan naturkatastrofer och religiositet och om hur man utför psykologiska experiment.

Professor Magentas populära husfilosof, Sara Packalén, berättar sedan om ondska och om hur filosofer på olika sätt försöker karakterisera och förstå vad ondska är. Vi talar om förintelsen och om hur en diskussion om ondska föddes ur Hannah Arendts tolkning av den berömda Eichmann-rättegången i Israel 1961.

Dessa allvarliga samtal kompletteras med italiensk housemusik. Mellan intervjuerna får vi njuta av Luca Gerlins låt ”Skyline”. Som vanligt spelar vi även mellanspel av jazzkompositören Sebastian Bergström. Välkommen in i mörkret!