ÄR VI ZOMBIES MED ETT VARMT HJÄRTA? INTERVJU MED ÅRETS PI-PRISVINNARE GÖRAN FRANKEL

Kungliga Vetenskapsakademien delar sedan 2010 tillsammans med förlaget Fri Tanke ut litteraturpriset pi-priset. Priset delas ut ”till populärt framställd naturvetenskap för allmänheten – eller för populärt framställd tvärvetenskap med anknytning till naturvetenskap”. Årets pristagare är Göran Frankel som vunnit med sitt manus tillika kommande bok ”Den själfulla zombien”. Professor Magenta var på plats under prisutdelningen av pi-priset på Cirkus i Stockholm igår 12 december och pratade med Göran Frankel om hans nya bok.

Vad handlar ”Den själfulla zombien” om?
– Boken handlar om det klassiska body-mindproblemet, dvs är människan uppbyggd endast med materia såsom naturvetenskapen beskriver den, eller finns där också något annat, en själ? En zombie som filosofiskt begrepp har ingen kyrkogårdsjord under naglarna. Det är en människa som beter sig till synes normalt men allt är en show. Zombien saknar upplevelser och känslor, ljuset är så att säga släckt därinne. Nog har vi en del av detta i vår natur, men vi har också en ”medvetenhet”, som är min egen översättning av det engelska begreppet ”consciousness”, och skiljer oss från robotar. Vi är medvetna om många av våra processer och kan styra dem genom våra tankar. Boken tar upp aktuell forskning i ämnet och jag tillåter mig även att resonera och reflektera över de olika resultaten.

Vad inspirerade dig till att skriva den här boken just nu?
– Jag har varit fascinerad av ämnet sedan 70-talet då jag hade en del märkliga möten med maskinintelligenser som gjorde stort intryck på mig.

Göran var på 70-talet övertygad om att hjärnforskningen som då hade gjort vissa framsteg skulle ta fart ordentligt, men istället blev DNA-forskning det stora inom neuro- och medicinvetenskaperna. Nu har dock hjärnan gjort comeback. Detta är enligt Göran dels tack vare att det tagits fram nya avancerade metoder för att mäta hjärnans aktivitet såsom FMRI, Functional Magnetic Resonance Imaging, och dels tack vare de enorma framsteg inom datorteknik och AI, Artificial Intelligence, som gör det möjligt att bättre simulera hjärnans processer.

Du har varit verksam som vetenskapsjournalist i många år. Vad upplevde du vara det roligaste respektive det svåraste med ditt jobb?
– Som vetenskapsjournalist är man mitt emellan forskare och allmänheten, men måste också förhålla sig till medieaktörerna. Utmaningen utgörs alltså inte bara av att förstå och kommunicera svåra forskningsresultat, utan att paketera det på ett sätt som appellerar till medierna, och i förlängningen allmänheten. Men det har samtidigt varit detta som varit roligt, att fila på en ingress i timmar!

Göran säger att han är positivt överraskad över hur den yngre generationen forskare verkar vara mer intresserade av att kunna populärisera och sprida sin forskning. Professor Magentas skapare känner sig genast träffade och upprymda. Han säger att det finns en större respekt för kommunikation till allmänheten och att de som inte är så bra på det är medvetna om det och har därför inte några problem att be om hjälp.

Kanske är det detta som gjort att intresset för naturvetenskap från allmänheten har ökat så mycket de senaste åren?
– Ja, kanske! Det är jättekul att se! T ex hade jag på 70-talet inte kunnat drömma om att 1500 personer skulle komma på ett vetenskapsevent som det som jag deltog i idag.

Som avslappning väljer Göran Frankel till skillnad från de flesta svenskar inte en deckare från bokhyllan utan en välskriven Science-Fictionroman med filosofiska undertoner.
– Mina favoriter är Stanisław Lems ”Solaris” från 1961 och Philip K. Dicks ”Mannen i det höga slottet” från 1979, säger Göran, men är tydlig med att han har många fler Sci-Fi-boktips till den intresserade.

Efter de nästkommande två avsnitten om symmetrier kommer Professor Magenta att göra ett avsnitt om hjärnan. Göran Frankel kommer då att medverka och bland annat berätta mer om sina märkliga möten med maskinintelligenser! Missa inte detta!


Prenumerera/Lyssna på vår podcast via iTunes/Podcaster

GF
Göran Frankel (v) tar emot π-priset av Göran K. Hansson (h), Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.